Hälsoproblem i städer till följd av så kallade urbana värmeöar och värmeböljor är redan idag ett stort problem som väntas öka i framtidens varmare klimat – så även i Sverige. Men det går att förutse och förebygga negativa hälsoeffekter, genom landskapsplanering och samarbete över discipliner. Det visar den här syntesen på svenska baserad på artikelserien Urban Heat.

Redan idag är hälsorisker till följd av värme en stor risk globalt och allt pekar på att riskerna kommer att öka i framtiden. Även i nordliga länder som Sverige kommer effekten av värmeböljor att vara det största hälsohotet till följd av klimatförändringarna, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

I samband med höga temperaturer och värmeböljor ökar både fysisk och psykisk ohälsa. Det är inte bara människor som drabbas av värmen. Även djurhälsa, växthälsa och ekosystemhälsa påverkas negativt.

I en artikelserie av framtidsplattformen SLU Urban Futures tar vi ett helhetsgrepp på värmeböljor i städer utifrån ett ämnesövergripande perspektiv som handlar om stadsutveckling och hälsa. Artiklarna i serien baseras på intervjuer med specialiserade och ledande forskare från olika discipliner i Sverige, internationellt samt vetenskapliga publikationer samt en systematisk genomgång av rapporter från svenska och internationella organisationer som Världshälsoorganisationen WHO och FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). I artiklarna försöker vi svara på frågan om hur vi bäst klimatanpassar städerna med värmeböljor i fokus – och hur vi går från forskning till handling.

Artikelserien visar att det är hög tid att klimatanpassa våra samhällen så att hälsorisker till följd av värme minskar, särskilt gäller det i städer, där konsekvenserna av värmeböljor redan är eller riskerar att i framtiden bli särskilt allvarliga. Det står också klart att frågan om värmeböljor i städer är en komplex utmaning som kräver samarbete mellan olika yrkesgrupper, städer och sektorer.

Värme i städer

Urbana värmeöar uppstår när värme absorberas och hålls kvar i stadsmiljöer. Hårda ytor som betong, asfalt och glas fångar upp och håller kvar värme under dagen och släpper den långsamt ifrån sig under natten. Det gör att städerna blir varmare än landsbygden runt omkring.

I takt med klimatförändringarna blir värmeböljor allt mer frekventa, utdragna och intensiva. Det här i kombination med fenomenet urbana värmeöar innebär att städer riskerar att drabbas extra hårt av värmeböljor. Våra städer behöver därför klimatanpassas för att minska riskerna med värme och värmeböljor.

10 tips för att minska riskerna med värme i städer

1. 1. Öka medvetenheten om risker med värmen. Det finns ett behov att öka medvetenheten om ökade risker med värme och värmeböljor i takt med ett varmare klimat både för tjänstemän och experter från olika sektorer samt för allmänheten.
2. 2. Skapa kylande mikroklimat. Det kan göras genom åtgärder som minskar solstrålning och skapar skugga och ökar vindhastigheten. Kylande mikroklimat kan till exempel skapas med hjälp av riktning och höjd på byggnader, rätt träd, rätt plats och rätt ytmaterial.
3. 3. Gynna vatten och grönområden. Växter, andra träd och grönområden har positiva hälsoeffekter i städer, särskilt när det gäller att minska hälsorisker på grund av värme. Vatten och växter i kombination har visat sig ha en kylande effekt.
4. 4. Använd växter som är härdiga i ett förändrat klimat. Men kom ihåg att använda värmetåliga växter och kombinationer av växter samt ge dem rätt förutsättningar att klara ett varmare klimatet, som en god jordmån, tillräckligt utrymme under mark för rötter samt tillgång till vatten
5. 5. Planera utifrån ett landskapsperspektiv. Landskapsarkitektur spelar en viktig roll för klimatanpassning av städer samt att skapa kylande stadsmiljöer och behöver komma in i ett tidigt skede i stadsplanering och -utveckling.
6. 6. Identifiera särskilt sårbara grupper. Ta reda på vilka som är de särskilt sårbara grupperna i kommunen och prioritera åtgärder för hjälpa dessa. Sårbara grupper och stadsbors hälsa behöver stå i centrum för stadsutveckling för att motverka riskerna med värme i städer.
7. 7. Skapa gränsöverskridande samarbeten mellan sektorer och städer. Det behövs mer samarbete mellan olika sektorer för att skapa vinn-vinn-lösningar, till exempel arbetsmiljö, hälsosektorn, energi, miljö, transport, byggnad och annan infrastruktur. Det behövs också samarbete mellan städer för att utbyta kunskap kring anpassning till värme i städer.
8. 8. Testa åtgärder i lokala demonstrationsprojekt. Lokala demonstrationsprojekt och deltagandemetoder kan fungera som verktyg för att lära och inspirera till förändring.
9. 9. Kommunicera effektivt och målinriktat kring risker och lösningar till allmänheten. Det behövs effektiv och målinriktad kommunikation om klimat för att städer ska kunna hantera folkhälsoutmaningar med koppling till värme, överbrygga kunskapsluckor och motivera till förändring.
10. 10. Utveckla stadsmiljöer med hänsyn till stadsborna. För att genomföra hållbara och långsiktiga förändringar som motverkar värmeböljor behöver stadsutvecklingen också ta frågor i beaktande som handlar om acceptans från allmänheten, platsanknytning och beteenden.

---

Slutsats

Olika sektorer behöver arbeta gemensamt och förebyggande för att minska risker mot människors hälsa till följd av ökande värme i städer.

---